Kriget i Jemen var ursprungligen ett inbördeskrig med långa och djupa historiska rötter. Då den politiska och militära situationen utvecklade sig i disfavör av Saudi-Arabiens skyddsling, president Hadi, som tvingades fly till Saudi-arabien, så intervenerade saudierna och deras regionala bundsförvanter i GCC (Gulf Cooperation Council) på Hadis sida. GCC-medlemmen Oman avstod dock från att delta. Interventionen tog genast form av ett angreppskrig riktat mot Houthi-rebellerna i nord. Som förevändning för interventionen har det hävdats att dessa fått vapen från Iran, något som bl.a Gareth Porter starkt ifrågastätter genom sin grundliga, grävande och prisbelönta journalistik. Han hävdar att Saudi-Arabien och Hadi har låtit fabricera historier om Irans vapenstöd till Houthi-rebellerna i syfte att legitimera interventionen.

Saudi-Arabiens angreppskrig mot Jemen är också planmässigt riktat mot civilbefolkningen i form av skoningslösa attacker mot civila mål, inklusive bostäder, marknadsplatser, sjukhus, skolor och UNESCO-klassade världsarvsstrukturer. Utöver detta har Jemen belagts med marinblockad som hindrar humanitära hjälpsändningar från att nå fram, och man har gett indirekt stöd till Al-Qaida och ISIS som också opererar i Jemen. Resultatet har blivit som förväntat. Landet är nu offer för en av världens allvarligaste humanitära katastrofer, och en hel generation av barn riskerar att bli skadade för livet av hunger och näringsbrist. Dessutom håller världen på att få ett nytt starkt terrornäste på nacken.

Västvärlden, först och främst USA och Storbritannien har gett Saudi-Arabien politiskt och militärt stöd för detta avskyvärda angreppskrig mot Mellanösterns fattigaste land. Att FN har sanktionerat detta krig är en stor skam och i strid såväl med FN:stadgans paragrafer som dess anda.

Den svenska regeringen har inte kritiserat Saudi-Arabien för angreppskriget mot Jemen. Det gäller att inte störa vapenexporten och heller inte Kungens speciella relation till det saudiska kungahuset. Denna kan komma till pass när affärer mellan länderna skall utvecklas och missförstånd skall klaras upp. Det gäller också att tillgodose svenskt näringslivs behov av att framstå som en pålitlig handelspartner.

Vi lever i en orolig tid och inte minst Saudi-Arabien framstår som en alltmer lömsk och farlig spelare som försöker lösa sina problem och nå sina aspirationer med hjälp av våld, krig och stöd till sunni-extremistiska terrororganisationer, bland annat i Jemen och i Syrien. Sveriges relation till Saudi-Arabien utgör ett pedagogiskt exempel på varför Sverige absolut inte bör få en plats i FN:s säkerhetsråd. Det finns ett starkt behov av förstärkning av Säkerhetsrådet med modiga och äkta neutrala aktörer som kan motverka det strupgrepp USA har tagit på detta organ. Säkerhetsrådet och världens folk behöver definitivt inte ytterligare en ny medlem som tar sig an rollen som lakej åt USA med sin aggressiva, destruktiva och hyckleriska utrikespolitik.